Lisa Nilsson

Sitter på skolan, nej jag surfar inte olovligt, vi har fått en kvarts rast. En kvart, det är ju ingenting egentligen? Vad hinner man göra på femton minuter?

Tiden bara flyger iväg.. Gick det verkligen i denna fart förut också? Stopp, stoppa tåget, jag vill hoppa av. Jag ville av för längesen, när livet kändes mycket mer simpelt och ingenting spelade alls så stor roll som nu.. Bråkade man var det mest om dockor eller vem som skulle vara vad när man lekte. Var det någonting fel på kläderna man bar så var de trasiga, om ens då.
"Nej! Jag vägrar leka kurragömma om jag måste räkna idag igen!"
Och det är väl i samma spår nu;
"Jag orkar inte mer matte nu, jag vill inte räkna mer."
Enda skillnaden är att nu har killarna mörkare röst och gråter inte så fort någon säger ifrån.. Skillnaden med kläderna däremot, wow. Är det någonting fel nu så handlar det om fel färgkombination eller att den där tröjan är "so last christmas". Läste någonstans om att nu när Spice Girls återförenas borde de väl ha skaffat sig lite bättre klädstil, men va? För mig var det alla de där coola outfitsen de hade på sig med glitter och tjohej och skorna med halvmeters platå som gjorde själva gruppen.. Erkänn att det skulle se konstigt ut om de skulle stå på scenen i små svarta GUCCI- klänningar?

Vi kan inte åka tillbaka, jag vet. Men minnas kan och kommer jag att göra så länge jag lever.